Så bra om 6:1-metoden: Vila – inte sänka tempot!
Lyssna på detta korta program från Tendens i P1! Det är en intervju med Tomas Sjödin om att vila. Inte om att sänka tempot. Utan om hur man vilar. Tomas kallar det för 6:1-metoden.
– Jag tänder inte på temposänkning. När folk säger: Du måste ta det lugnare, sänka tempot lite grand… Jag vet inte hur man gör! Jag tycker att det finns ett bättre sätt. Och det är att göra det man gör med fullt fokus, fullt ös, ligga i, men sedan, när man har legat i, att man tar vilan på större allvar och lägger av rejält emellan. Och jag tror faktiskt att det på lång sikt är mer hållbart, för det som sliter ner oss är inte hårt arbete, utan det som sliter ner oss är att vi är håller igång i ungefär samma rytm veckan igenom och att den ena dagen blir lik den andra. Det sliter ner oss mer.
– Vilodagen är 24 timmar där man säger till sig själv och till varandra: Det är bra som det är. Inte för resten av vårt liv. Men för ett dygn. Där någonstans släpper också ett ett krav på att det alltid måste vara fint och i ordning. Vi kan släppa det för ett tag, och sedan tar vi upp det igen.
– Jag tror att det judiska “tvärstoppet” där man blåser av allt på minuten, är ett genidrag som är alldeles underskattat i vårt samhälle. Vi tänker: Jag ska bara göra det först, och sen det, och när vi är färdiga, då kan vi vila. Det “dået” kommer aldrig.
– Tvärstoppet fungerar bättre än att allt annat som jag har provat, alltså att “vi ska vila när det blir läge för det”, “vi ska vila när vi är färdiga”, vilket man aldrig blir. Det funkar absolut bättre än att säga: Vi ska vila när vi inte orkar mer”, för då förvanskas vilan från att vara något väldigt kreativt till att bli någon slags livräddning, som decimerar den.
– Att vila för mig är ett väldigt vitt begrepp. Jag är väldigt färgad av judiskt tänkande och där har jag lärt mig att vila handlar om att göra det man njuter av och det man växer av. Den kombinationen tycker jag är väldigt bra, för om vila bara blir det man njuter av så kan det efter ett tag nästan smaka leda. Men om man kombinerar det man njuter av med det man växer av så blir det något väldigt kreativt av det.
Boktips:
Tomas Sjödin har skrivit Det händer när du vilar för människor som har mycket omkring sig och som uppskattar det en bok om vårt behov av stillhet, men också om hur mycket vi behöver umgänge, måltider och fest.
I ett samhälle där allting går fortare och fortare har vilan gått från att vara det första, det som ger kraft till arbete och ansvar, till att hamna sist. Vilan har blivit en kompensation, en snabbladdning, istället för att vara en del av själva livet.
