Varför fastar man? Vad är den kristna fastan?
Vad är kristen fasta och varför fastar man?
Den kristna fastan är till skillnad från den muslimska fastan ingenting som krävs av den troende. Samtidigt är fasta något som tas för givet i Nya Testamentet. Jesus säger “när ni fastar” i sin bergspredikan. Johannes döparen och hans lärjungar fastade ofta. Jesus säger att hans lärjungar kommer att fasta när brudgummen tagits ifrån dem. Men vi hittar ingenstans i bibeln ett tydligt krav på att fasta, utan det är något vi väljer att göra frivilligt därför att det för något bra med sig.
Jesus fastar och flera andra bibliska personer fastade. Församlingen i Antiokia fastade tillsammans och bad, och under fastan talade den helige Ande till dem om att avskilja och sända ut två missionärer. Då fastade de igen (!) innan de lade händerna på dem och sände ut dem. Jesus sa att fasta är en förberedelse som ibland krävs för att vinna seger i konfrontation med demoner.
Därför har fasta alltid förekommit bland Kristi efterföljare, de kristna. En del gör det under den tid som i kristen tradition kallas fastan, tiden före påsk. Andra gör det när man vill. Återigen, det finns inga föreskrifter om detta i bibeln.
Vad är fasta bra för?
Fasta handlar om att jag under en viss tid avskiljer mig för gemenskap med Gud på ett speciellt sätt. Mat ger oss mycket mer än bara näring och energi. Mat handlar också om gemenskap och njutning, vilket är en gåva från Gud. Bibeln säger ju att han skapat allt gott för oss att njuta av. Ibland tar vi till och med till mat som en tröst när vi är nedstämda. Men i fastan väljer jag att för en tid avskilja mig till att endast njuta av Gud, av hans gemenskap, styrka och tröst. Det blir ett väldigt påtagligt sätt säga “alla mina källor har jag i dig” (Ps 87:7).
Ibland under fastan gör jag detta tydligt för mig själv genom att den tid jag skulle äta istället ta tid med Gud i bön och bibelläsning. Jesus sa: Människan ska inte endast leva av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun. När hungern kommer under fastan så brukar jag ta det som ett tillfälle att gå till Gud och säga: Jag hungrar efter dig! Du mättar min själs begär med ditt goda!
Men det handlar inte bara om att du ska njuta av Gud. Han vill också njuta av dig! Det står i Lukasevangeliet om änkan Hanna att hon “tjänade Gud med fastor och böner natt och dag”. Hon betjänade Gud med sina fastor och böner. Vilken attityd att ta efter! Jakob skriver att tyvärr får Gud vara svartsjuk. Han längtar efter att vi skulle gensvara med passionerad kärlek till honom liksom han älskar oss så passionerat. När man älskar någon passionerat så gör man konstiga saker. Man offrar tid, bekvämlighet och “jaget”. Det här ser vi också i Apostlagärningarna 13:2 där det står att församlingen tjänade Herren med fasta.
Fasta ger andlig styrka och skärpa
Många kan vittna om att fasta gör oss andligt starkare eller ger oss skarpare andlig urskiljning. Vad kan det bero på?
Aposteln Paulus säger att det pågår en strid i den troende, mellan anden och köttet. Anden i människan är där Guds goda lag är inskriven. I min ande vill jag följa Jesus och tjäna honom. Köttet är “den gamle Adam” i mig som hellre vill välja att gå mina egna vägar, välja det som är bekvämt, eller till och med välja det som är egoistiskt, ont och skadligt både för mig och mina medmänniskor. Paulus förklarar vidare att om vi “sår i andens åker” så kommer vi att skörda det som är gott ur andens åker, medan om vi “sår i köttets åker” så kommer vi att skörda det som leder till död.
Det är lätt att så i köttets åker. Det gör vi när vi bara följer med i lockelsen till njutning och väljer det som köttet föreslår, det som känns bekvämt för mig. Men där växer vi inte andligt. Paulus skriver att de som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Hur gör man det? Paulus skriver till Timoteus att han ska “öva sig i gudsfruktan”. Fasta är en sådan andlig övning där din ande blir starkare därför att du ser på Jesus, och där köttet blir svagare därför att du inte ger det näring.
De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter anden tänker på det som hör till anden.
Romarbrevet 8:5
Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva.
Romarbrevet 8:12
När Jesus ska vinna en strid emot djävulens frestelser så går han ut i öknen och fastar. Han väljer inte det som är bekvämt och lättsamt. Han väljer öken och fasta. Öknen är en plats med få distraktioner. Mat är gott och nyttigt och en gåva från Gud att njuta av, men mat kan också vara en distraktion om jag upplever att det är dags att avsätta tid för att söka Herrens ansikte, kanske för att jag står inför ett svårt vägval, för att jag behöver förbereda mig för något, eller för att jag vill bryta en destruktiv vana i mitt liv.
Just att bryta destruktiva vanor är något som många av oss har kämpat med. Har du varit med om att när du kämpat med att bryta en destruktiv vana så är det nästan som att det bara blir värre? Det kan bero på att jag tar mig an problemet på fel sätt. Paulus beskriver detta fenomen i Romarbrevet 7, och han konkluderar i vers 14 att “i mitt kött bor inte något gott”. Några verser senare skriver han att köttet inte vill underordna sig Guds goda lag “och kan det inte heller” (Rom 8:79. Man kan inte förbättra köttet! När du försöker förbättra köttet så blir du faktiskt köttsligare. Man kan läsa Romarbrevet 8:5 så här: När du tänker på köttet så kommer du att leva efter din köttsliga natur.
Men det går att leva i seger över köttet! Ovan citerade jag Romarbrevet 8:12, som kan läsas så här: Du måste inte följa köttet! Du står inte i skuld till köttet så att du måste leva efter det! Det finns en andlig väg att döda det som köttet vill!
Vad är den andliga vägen? Jo den läste vi om i Romarbrevet 8:5, “de som lever efter anden tänker på det som hör till anden”. Det handlar om ett fokusbyte.
Då ni nu alltså uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. Ty ni har dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud.
Kolosserbrevet 3:1-3
I fastan väljer du att fokusera på Gud. Fastan är en övning. Du behöver inte ALLTID fasta. Du gör det för en begränsad tid, ungefär som en idrottsman åker på ett träningsläger och tränar intensivt några dagar. Det är inte bra att alltid träna så intensivt, men några dagar med extraordinärt fokus gör att det sedan blir en skillnad i vardagen.
Jag ser fastan som ett trix som “lurar köttet”. Istället för att fokusera på den dåliga vana som jag vill ändra på, så gör jag en andlig övning, som visserligen inte är jättelätt, men den är lätt i jämförelse med att i egen kraft försöka ändra på mitt kött (som är omöjligt enligt Paulus). När jag genom att inte äta säger nej till ett behov som kroppen har, så försvagas köttet. Inte förbättras, utan försvagas. Och genom att fokusera på Gud blir jag starkare i min ande, så att jag kan säga nej till köttet. I träningslägret fastan så gör jag det på ett fokuserat sätt genom att bara säga nej till mat (och för att göra det effektivare säger jag kanske även nej till TV-tittande och tidningsläsande) vilket är en relativt enkel sak. I träningslägret så övar jag upp en andlig diciplin och styrka som gör att jag kan säga nej till köttet även på andra områden efter fastan, ja till och med på det där området som varit så besvärligt förut.
Jag har sett det här så tydligt flera gånger i mitt liv, hur fasta tagit kol på tankebanor som tidigare varit så tongivande att de påverkat mina handlingar i fel riktning. Och det är också dessa saker som varit främsta anledningarna till varför jag gått in i fasta. Det har handlat om att jag velat bryta med självcentrering, avundsjuka eller någon annan synd eller destruktiv vana, om det inte har handlat om att jag behövt urskiljning inför ett viktigt vägval.
Vad fastan inte är tänkt att vara
Fasta är inte någon slags hungerstrejk där jag jag tror att jag kan “vrida om armen” på Gud och tvinga honom till att ge mig bönesvar. Det är vanligt att kristna tar till fasta när man har något allvarligt böneämne att be för. Och det är inte fel. Men det kan ge oss en snedvriden bild av vad fasta egentligen handlar om. Fasta gör inte att Gud lyssnar mer till mina böner. Men i fastan blir jag mer fokuserad på Gud, på hans allmakt och godhet, och det blir lättare för mig att ta emot en bild av vad han vill göra. När vi ber utifrån en bild av vad han vill göra så har vi förstås en helt annan förutsättning att få se bönesvar än om våra böner endast är präglade av vårt begränsade perspektiv.
Kristen fasta handlar heller inte om att gå ner i vikt. Om du vill fasta för hälsans skull så skulle jag råda dig att skilja det från den kristna fastan, så att dina motiv inte är dubbla. Jag brukar undvika att väga mig under fastan, inte för att det är något fel med att väga sig, utan bara för att jag vill hålla fokus på det andliga syfte jag har med min fasta.
Praktiska råd om fasta
Hur kan man fasta? Ordet fasta betyder att man avstår från mat. Det är den klassiska fastan och jag rekommenderar den. Men det finns människor som inte kan fasta av medicinska skäl. Är du gravid så bör du exempelvis inte fasta. Har du tidigare haft problem med ätstörningar så bör du vara säker på att du är fri från det innan du ger dig in på att fasta. Om du har medicinska skäl att inte avstå från mat så kan du förstås hitta andra sätt att avskilja dig för Gud, exempelvis genom att avstå från skärmtid. Det rekommenderar jag i och för sig även till dig som fastar från mat. Jag brukar avskilja mig även från tidningar och nyheter när jag fastar, eller åtminstone bestämma mig för på vilken nivå jag vill ta intryck från sådant.
Om du ska fasta endast några mål mat så behöver du inte speciellt mycket förberedelser. Men ska du fasta lite längre så kommer det att gå bättre om du förberett dig. Här är några tips:
- Besluta dig i förväg hur länge du ska fasta. “Jag får se hur länge det blir” brukar vara en dålig strategi för fasta – då slutar du lätt så fort det blir motigt, och motigt kommer det att bli, dels i form av hunger, men också i form av olika störningsmoment som vill tränga sig in i din fasta.
- Bestäm dig vad du ska fasta från. Här finns inget rätt eller fel. Ingen kräver att du ska fasta. Du bestämmer vad du ska fasta ifrån. Här är några olika sätt att fasta:
- Fasta från all föda och drick endast vatten. Det här är min favorit. Både för att man ger kroppen så lite “kickar” och “njutning” som möjligt, men också för att kroppen mår bra av det. Men är du van att mata kroppen med massa socker så blir det här svårt om du inte trappar ner sockerintaget innan fastan. Om du ska fasta bara en dag så kan du fasta på bara vatten utan problem och utan nertrappning. Ska jag fasta längre än en vecka så är vattenfastan min favorit, för vattenfasta gör att hungerskänslorna försvinner efter 6-7 dagar.
- Fasta från fast föda men få i dig näring ändå. Det betyder alltså att du äter soppa och kanske dricker frukt- eller grönsaksjuicer. Det gör det lättare att fasta exempelvis en vecka utan att behöva förbereda dig speciellt mycket. Men ska du fasta längre så håller en sådan fasta igång matsmältningsfunktionerna och hungern finns kvar på ett helt annat sätt än om du fastar bara på vatten.
- Fasta från kött och “smaklig” föda. Du äter sallader och liknande “tråkig” mat. En del kallar detta för “Danielsfasta” eftersom Daniel i bibeln åt en sådan diet. Tekniskt sett kan man diskutera om det är en fasta. Ordet fasta finns inte i Daniels bok. Visst, du avstår från något, men min erfarenhet är att det blir väldigt mycket fokus på vad du ska tillaga och äta, och då känns det för mig som att mycket av syftet går miste. Min erfarenhet är också att jag blir hungrigare i en sådan “fasta” än när jag fastar på enbart vatten. Men återigen, du bestämmer själv vad du vill avstå ifrån när du fastar. Bestäm dig och håll dig till det du bestämt.
- Drick mycket vatten. Jag brukar försöka hålla lite koll på hur urinen ser ut. Ljusgult är bra. Mörkgult betyder att jag druckit för lite, vilket också brukar medföra huvudvärk. Men helt ofärgad urin är heller inte bra – då dricker du för mycket vatten och kan få problem med mineralnivåer. Om du fastar mer än en vecka på bara vatten kan det vara bra att lägga till lite mineralsalt i vattnet. Magnesium kan motverka att du får smärta i muskler.
- Räkna med att bli svag. Det är normalt att bli svag när man fastar. Räkna inte med att kunna arbeta på samma sätt som vanligt. Räkna med Gud att han välsignar din tid istället och att du får se mer av hans kraft i det arbete du orkar göra. Det kan också hända att du känner dig ovanligt klar i huvudet under vissa perioder av fastan, eller att energinivån blir oväntat hög.
- Räkna med att sömnen blir lite förändrad. Generellt behöver jag mindre sömn när jag fastar och brukar vakna tidigare på morgonen. Det ser jag som en gåva av tid att använda till att umgås med Gud. Men jag kan också ha behov av att lägga mig och vila mitt på dagen. Då gör jag förstås det, utan att jag spårar ur och sover hela dagarna. Det är också vanligt att jag vaknar mitt på natten när jag fastar. Försök att inte haka upp dig på det så mycket. Om du vaknar mitt i natten, gå upp och bed en stund – det är bättre än att ligga och vara irriterad.
- Räkna med att frysa. Det går åt mycket energi åt att hålla kroppen varm. När du inte tar in energi i form av mat så är det normalt att du känner dig kall. På med långkalsongerna och tjocksockorna bara!
Om du ska fasta under några dagar så blir det mycket lättare om du förbereder dig genom att trappa ner innan.
Nertrappning inför fasta
Har du märkt att när du äter mycket sent på kvällen så kan du vara hungrigare på morgonen än när du inte ätit sent på kvällen? Då kan du förstå att det är ingen bra idé att äta massor och sedan tvärt gå in i fasta. Gör du så kommer du att bli mycket hungrig i början på fastan. Och stoppar du med avsikt i dig en massa mat innan fastan så har du väl missat hela avsikten med fasta, eller hur? Nej, trappa ner matintaget före fasta. Hur länge du ska trappa ner beror på hur länge du ska fasta. Ju bättre du trappar ner och förbereder dig, desto bättre kommer det att gå för dig att fasta.
Om du har en vana att äta/dricka mycket socker så kommer det att bli svårare att fasta från socker. Du blir svag och kan få huvudvärk.
Dricker du mycket kaffe så blir det svårt för dig att avstå några dagar. Räkna med huvudvärk. Det bästa är att vänja dig genom att dra ner på kaffeintaget någon vecka innan. Men ska du fasta bara en dag så kanske du kan stå ut med lite huvudvärk.
Jag avskyr huvudvärk, och därför har jag ibland druckit lite kaffe under min fasta. Men kaffe på tom mage fungerar heller inte så bra för mig. Magen blir tjurig. Därför händer det, när jag får ett “akut” behov av att fasta och inte hunnit förbereda mig, att jag tar lite fil på morgonen och en kopp kaffe, exempelvis om jag ska fasta tre dagar oförberett. Ett akut behov kan vara att någon bett mig om hjälp för befrielse från demonisering. Som sagt, du bestämmer själv hur du vill fasta. Låt inga “lagiska” tankar diktera för dig vad som är rätt och fel, men man kan ta tips av den som har erfarenhet av vad som funkar bättre, både fysiskt och andligt.
Lång fasta
En längre fasta (längre än en vecka) kräver mer förberedelse. Jag skulle säga att en sådan längre fasta bör man vara ledd in i av den helige Ande. Du kan naturligtvis ha logiska anledningar till att du borde göra en lång fasta, men be den helige Ande leda dig in i det. Bibeln berättar att Jesus leddes av Anden ut i öknen för att fasta. För en längre fasta är det dels bra att du förbereder dig andligt i någon mån och att du har tydliga syften nedskrivna varför du ska fasta. Det kan vara tufft att fasta länge, både fysiskt och andligt. Det finns en andlig strid att vinna varje dag och då krävs det ett visst mått av andlig förberedelse innan du ger dig in i det.
Men det ligger också en del praktisk planering i att få det att fungera. Du bör inte göra det under en period där du måste arbeta intensivt och det kan vara opraktiskt att vara inne i en lång fasta när du exempelvis ska göra längre resor eller besöka människor.
Inför en lång fasta är det klokt att även förbereda din partner eller närmsta familj. Förhoppningsvis är gemenskapen vid matbordet en viktig stund med din maka/make eller familj. Då kan det bli tråkigt för dem när du under en längre tid inte delar den gemenskapen. Därför är det bra att du förklarar varför du vill fasta så att din maka/make eller familj kan stötta dig i det. Det kan annars bli rätt påfrestande om din partner börjar försöka övertala dig att äta efter halva fastetiden.
Återvände i Andens kraft
En sak man kan missförstå angående Jesus 40-dagarsfasta är huruvida han blev stark eller svag av den. Man skulle kunna tänka att när Jesus hade blivit svag av hunger så kom djävulen och frestade honom med mat. Ungefär som att Jesus innan fastan var så stark att han behövde försvagas innan djävulen kunde rå sig på honom.
Det är tror jag är bakvänt tänkt. Även om Jesus var syndfri så var han väldigt mänsklig och är därför vårt föredöme i allt, även när det gäller detta område. Jesus använde fasta som ett sätt att förbereda sig för tjänst och för att bli andligt stark inför den tuffa frestelsen han skulle möta. När han hade fastat var han redo att möta djävulen och vinna seger.
Nu kanske någon säger: Djävulen är väl ingen match för Jesus! Men jo, det var en tuff match. Bibeln säger att det var en verklig frestelse. Om Jesus inte hade kunnat falla i den frestelsen så hade han inte verkligen varit frestad. Det är är en grundbult i Guds rättfärdiga försoningsakt att den verkliga människan Jesus, verkligen blev frestad men förblev utan synd, och därför kan ta på sig mänsklighetens synder som en representant för mänskligheten.
När Jesus hade fastat och vunnit seger över frestelsen står det att han vände tillbaka till Galileen i Andens kraft. Det här kan du också få se. Det kan visa sig att det bästa du kan göra av din tid, trots att du lever ett aktivt liv, är att avsätta tid och avskilja dig inför Guds ansikte, för att sedan återvända till vardagslivet i Andens kraft!
Jesus fastar och flera andra bibliska personer fastade. Församlingen i Antiokia fastade tillsammans och bad, och under fastan talade den helige Ande till dem om att avskilja och sända ut två missionärer. Då fastade de igen (!) innan de lade händerna på dem och sände ut dem. Jesus sa att fasta är en förberedelse som ibland krävs för att vinna seger i konfrontation med demoner.
Därför har fasta alltid förekommit bland Kristi efterföljare, de kristna. En del gör det under den tid som i kristen tradition kallas fastan, tiden före påsk. Andra gör det när man vill. Återigen, det finns inga föreskrifter om detta i bibeln.
Vad är fasta bra för?
Fasta handlar om att jag under en viss tid avskiljer mig för gemenskap med Gud på ett speciellt sätt. Mat ger oss mycket mer än bara näring och energi. Mat handlar också om gemenskap och njutning, vilket är en gåva från Gud. Bibeln säger ju att han skapat allt gott för oss att njuta av. Ibland tar vi till och med till mat som en tröst när vi är nedstämda. Men i fastan väljer jag att för en tid avskilja mig till att endast njuta av Gud, av hans gemenskap, styrka och tröst. Det blir ett väldigt påtagligt sätt säga “alla mina källor har jag i dig” (Ps 87:7).
Ibland under fastan gör jag detta tydligt för mig själv genom att den tid jag skulle äta istället ta tid med Gud i bön och bibelläsning. Jesus sa: Människan ska inte endast leva av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun. När hungern kommer under fastan så brukar jag ta det som ett tillfälle att gå till Gud och säga: Jag hungrar efter dig! Du mättar min själs begär med ditt goda!
Men det handlar inte bara om att du ska njuta av Gud. Han vill också njuta av dig! Det står i Lukasevangeliet om änkan Hanna att hon “tjänade Gud med fastor och böner natt och dag”. Hon betjänade Gud med sina fastor och böner. Vilken attityd att ta efter! Jakob skriver att tyvärr får Gud vara svartsjuk. Han längtar efter att vi skulle gensvara med passionerad kärlek till honom liksom han älskar oss så passionerat. När man älskar någon passionerat så gör man konstiga saker. Man offrar tid, bekvämlighet och “jaget”. Det här ser vi också i Apostlagärningarna 13:2 där det står att församlingen tjänade Herren med fasta.
Fasta ger andlig styrka och skärpa
Många kan vittna om att fasta gör oss andligt starkare eller ger oss skarpare andlig urskiljning. Vad kan det bero på?
Aposteln Paulus säger att det pågår en strid i den troende, mellan anden och köttet. Anden i människan är där Guds goda lag är inskriven. I min ande vill jag följa Jesus och tjäna honom. Köttet är “den gamle Adam” i mig som hellre vill välja att gå mina egna vägar, välja det som är bekvämt, eller till och med välja det som är egoistiskt, ont och skadligt både för mig och mina medmänniskor. Paulus förklarar vidare att om vi “sår i andens åker” så kommer vi att skörda det som är gott ur andens åker, medan om vi “sår i köttets åker” så kommer vi att skörda det som leder till död.
Det är lätt att så i köttets åker. Det gör vi när vi bara följer med i lockelsen till njutning och väljer det som köttet föreslår, det som känns bekvämt för mig. Men där växer vi inte andligt. Paulus skriver att de som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Hur gör man det? Paulus skriver till Timoteus att han ska “öva sig i gudsfruktan”. Fasta är en sådan andlig övning där din ande blir starkare därför att du ser på Jesus, och där köttet blir svagare därför att du inte ger det näring.
De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter anden tänker på det som hör till anden.
Romarbrevet 8:5
Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva.
Romarbrevet 8:12
När Jesus ska vinna en strid emot djävulens frestelser så går han ut i öknen och fastar. Han väljer inte det som är bekvämt och lättsamt. Han väljer öken och fasta. Öknen är en plats med få distraktioner. Mat är gott och nyttigt och en gåva från Gud att njuta av, men mat kan också vara en distraktion om jag upplever att det är dags att avsätta tid för att söka Herrens ansikte, kanske för att jag står inför ett svårt vägval, för att jag behöver förbereda mig för något, eller för att jag vill bryta en destruktiv vana i mitt liv.
Just att bryta destruktiva vanor är något som många av oss har kämpat med. Har du varit med om att när du kämpat med att bryta en destruktiv vana så är det nästan som att det bara blir värre? Det kan bero på att jag tar mig an problemet på fel sätt. Paulus beskriver detta fenomen i Romarbrevet 7, och han konkluderar i vers 14 att “i mitt kött bor inte något gott”. Några verser senare skriver han att köttet inte vill underordna sig Guds goda lag “och kan det inte heller” (Rom 8:79. Man kan inte förbättra köttet! När du försöker förbättra köttet så blir du faktiskt köttsligare. Man kan läsa Romarbrevet 8:5 så här: När du tänker på köttet så kommer du att leva efter din köttsliga natur.
Men det går att leva i seger över köttet! Ovan citerade jag Romarbrevet 8:12, som kan läsas så här: Du måste inte följa köttet! Du står inte i skuld till köttet så att du måste leva efter det! Det finns en andlig väg att döda det som köttet vill!
Vad är den andliga vägen? Jo den läste vi om i Romarbrevet 8:5, “de som lever efter anden tänker på det som hör till anden”. Det handlar om ett fokusbyte.
Då ni nu alltså uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. Ty ni har dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud.
Kolosserbrevet 3:1-3
I fastan väljer du att fokusera på Gud. Fastan är en övning. Du behöver inte ALLTID fasta. Du gör det för en begränsad tid, ungefär som en idrottsman åker på ett träningsläger och tränar intensivt några dagar. Det är inte bra att alltid träna så intensivt, men några dagar med extraordinärt fokus gör att det sedan blir en skillnad i vardagen.
Jag ser fastan som ett trix som “lurar köttet”. Istället för att fokusera på den dåliga vana som jag vill ändra på, så gör jag en andlig övning, som visserligen inte är jättelätt, men den är lätt i jämförelse med att i egen kraft försöka ändra på mitt kött (som är omöjligt enligt Paulus). När jag genom att inte äta säger nej till ett behov som kroppen har, så försvagas köttet. Inte förbättras, utan försvagas. Och genom att fokusera på Gud blir jag starkare i min ande, så att jag kan säga nej till köttet. I träningslägret fastan så gör jag det på ett fokuserat sätt genom att bara säga nej till mat (och för att göra det effektivare säger jag kanske även nej till TV-tittande och tidningsläsande) vilket är en relativt enkel sak. I träningslägret så övar jag upp en andlig diciplin och styrka som gör att jag kan säga nej till köttet även på andra områden efter fastan, ja till och med på det där området som varit så besvärligt förut.
Jag har sett det här så tydligt flera gånger i mitt liv, hur fasta tagit kol på tankebanor som tidigare varit så tongivande att de påverkat mina handlingar i fel riktning. Och det är också dessa saker som varit främsta anledningarna till varför jag gått in i fasta. Det har handlat om att jag velat bryta med självcentrering, avundsjuka eller någon annan synd eller destruktiv vana, om det inte har handlat om att jag behövt urskiljning inför ett viktigt vägval.
Vad fastan inte är tänkt att vara
Fasta är inte någon slags hungerstrejk där jag jag tror att jag kan “vrida om armen” på Gud och tvinga honom till att ge mig bönesvar. Det är vanligt att kristna tar till fasta när man har något allvarligt böneämne att be för. Och det är inte fel. Men det kan ge oss en snedvriden bild av vad fasta egentligen handlar om. Fasta gör inte att Gud lyssnar mer till mina böner. Men i fastan blir jag mer fokuserad på Gud, på hans allmakt och godhet, och det blir lättare för mig att ta emot en bild av vad han vill göra. När vi ber utifrån en bild av vad han vill göra så har vi förstås en helt annan förutsättning att få se bönesvar än om våra böner endast är präglade av vårt begränsade perspektiv.
Kristen fasta handlar heller inte om att gå ner i vikt. Om du vill fasta för hälsans skull så skulle jag råda dig att skilja det från den kristna fastan, så att dina motiv inte är dubbla. Jag brukar undvika att väga mig under fastan, inte för att det är något fel med att väga sig, utan bara för att jag vill hålla fokus på det andliga syfte jag har med min fasta.
Praktiska råd om fasta
Hur kan man fasta? Ordet fasta betyder att man avstår från mat. Det är den klassiska fastan och jag rekommenderar den. Men det finns människor som inte kan fasta av medicinska skäl. Är du gravid så bör du exempelvis inte fasta. Har du tidigare haft problem med ätstörningar så bör du vara säker på att du är fri från det innan du ger dig in på att fasta. Om du har medicinska skäl att inte avstå från mat så kan du förstås hitta andra sätt att avskilja dig för Gud, exempelvis genom att avstå från skärmtid. Det rekommenderar jag i och för sig även till dig som fastar från mat. Jag brukar avskilja mig även från tidningar och nyheter när jag fastar, eller åtminstone bestämma mig för på vilken nivå jag vill ta intryck från sådant.
Om du ska fasta endast några mål mat så behöver du inte speciellt mycket förberedelser. Men ska du fasta lite längre så kommer det att gå bättre om du förberett dig. Här är några tips:
- Besluta dig i förväg hur länge du ska fasta. “Jag får se hur länge det blir” brukar vara en dålig strategi för fasta – då slutar du lätt så fort det blir motigt, och motigt kommer det att bli, dels i form av hunger, men också i form av olika störningsmoment som vill tränga sig in i din fasta.
- Bestäm dig vad du ska fasta från. Här finns inget rätt eller fel. Ingen kräver att du ska fasta. Du bestämmer vad du ska fasta ifrån. Här är några olika sätt att fasta:
- Fasta från all föda och drick endast vatten. Det här är min favorit. Både för att man ger kroppen så lite “kickar” och “njutning” som möjligt, men också för att kroppen mår bra av det. Men är du van att mata kroppen med massa socker så blir det här svårt om du inte trappar ner sockerintaget innan fastan. Om du ska fasta bara en dag så kan du fasta på bara vatten utan problem och utan nertrappning. Ska jag fasta längre än en vecka så är vattenfastan min favorit, för vattenfasta gör att hungerskänslorna försvinner efter 6-7 dagar.
- Fasta från fast föda men få i dig näring ändå. Det betyder alltså att du äter soppa och kanske dricker frukt- eller grönsaksjuicer. Det gör det lättare att fasta exempelvis en vecka utan att behöva förbereda dig speciellt mycket. Men ska du fasta längre så håller en sådan fasta igång matsmältningsfunktionerna och hungern finns kvar på ett helt annat sätt än om du fastar bara på vatten.
- Fasta från kött och “smaklig” föda. Du äter sallader och liknande “tråkig” mat. En del kallar detta för “Danielsfasta” eftersom Daniel i bibeln åt en sådan diet. Tekniskt sett kan man diskutera om det är en fasta. Ordet fasta finns inte i Daniels bok. Visst, du avstår från något, men min erfarenhet är att det blir väldigt mycket fokus på vad du ska tillaga och äta, och då känns det för mig som att mycket av syftet går miste. Min erfarenhet är också att jag blir hungrigare i en sådan “fasta” än när jag fastar på enbart vatten. Men återigen, du bestämmer själv vad du vill avstå ifrån när du fastar. Bestäm dig och håll dig till det du bestämt.
- Drick mycket vatten. Jag brukar försöka hålla lite koll på hur urinen ser ut. Ljusgult är bra. Mörkgult betyder att jag druckit för lite, vilket också brukar medföra huvudvärk. Men helt ofärgad urin är heller inte bra – då dricker du för mycket vatten och kan få problem med mineralnivåer. Om du fastar mer än en vecka på bara vatten kan det vara bra att lägga till lite mineralsalt i vattnet. Magnesium kan motverka att du får smärta i muskler.
- Räkna med att bli svag. Det är normalt att bli svag när man fastar. Räkna inte med att kunna arbeta på samma sätt som vanligt. Räkna med Gud att han välsignar din tid istället och att du får se mer av hans kraft i det arbete du orkar göra. Det kan också hända att du känner dig ovanligt klar i huvudet under vissa perioder av fastan, eller att energinivån blir oväntat hög.
- Räkna med att sömnen blir lite förändrad. Generellt behöver jag mindre sömn när jag fastar och brukar vakna tidigare på morgonen. Det ser jag som en gåva av tid att använda till att umgås med Gud. Men jag kan också ha behov av att lägga mig och vila mitt på dagen. Då gör jag förstås det, utan att jag spårar ur och sover hela dagarna. Det är också vanligt att jag vaknar mitt på natten när jag fastar. Försök att inte haka upp dig på det så mycket. Om du vaknar mitt i natten, gå upp och bed en stund – det är bättre än att ligga och vara irriterad.
- Räkna med att frysa. Det går åt mycket energi åt att hålla kroppen varm. När du inte tar in energi i form av mat så är det normalt att du känner dig kall. På med långkalsongerna och tjocksockorna bara!
Om du ska fasta under några dagar så blir det mycket lättare om du förbereder dig genom att trappa ner innan.
Nertrappning inför fasta
Har du märkt att när du äter mycket sent på kvällen så kan du vara hungrigare på morgonen än när du inte ätit sent på kvällen? Då kan du förstå att det är ingen bra idé att äta massor och sedan tvärt gå in i fasta. Gör du så kommer du att bli mycket hungrig i början på fastan. Och stoppar du med avsikt i dig en massa mat innan fastan så har du väl missat hela avsikten med fasta, eller hur? Nej, trappa ner matintaget före fasta. Hur länge du ska trappa ner beror på hur länge du ska fasta. Ju bättre du trappar ner och förbereder dig, desto bättre kommer det att gå för dig att fasta.
Om du har en vana att äta/dricka mycket socker så kommer det att bli svårare att fasta från socker. Du blir svag och kan få huvudvärk.
Dricker du mycket kaffe så blir det svårt för dig att avstå några dagar. Räkna med huvudvärk. Det bästa är att vänja dig genom att dra ner på kaffeintaget någon vecka innan. Men ska du fasta bara en dag så kanske du kan stå ut med lite huvudvärk.
Jag avskyr huvudvärk, och därför har jag ibland druckit lite kaffe under min fasta. Men kaffe på tom mage fungerar heller inte så bra för mig. Magen blir tjurig. Därför händer det, när jag får ett “akut” behov av att fasta och inte hunnit förbereda mig, att jag tar lite fil på morgonen och en kopp kaffe, exempelvis om jag ska fasta tre dagar oförberett. Ett akut behov kan vara att någon bett mig om hjälp för befrielse från demonisering. Som sagt, du bestämmer själv hur du vill fasta. Låt inga “lagiska” tankar diktera för dig vad som är rätt och fel, men man kan ta tips av den som har erfarenhet av vad som funkar bättre, både fysiskt och andligt.
Lång fasta
En längre fasta (längre än en vecka) kräver mer förberedelse. Jag skulle säga att en sådan längre fasta bör man vara ledd in i av den helige Ande. Du kan naturligtvis ha logiska anledningar till att du borde göra en lång fasta, men be den helige Ande leda dig in i det. Bibeln berättar att Jesus leddes av Anden ut i öknen för att fasta. För en längre fasta är det dels bra att du förbereder dig andligt i någon mån och att du har tydliga syften nedskrivna varför du ska fasta. Det kan vara tufft att fasta länge, både fysiskt och andligt. Det finns en andlig strid att vinna varje dag och då krävs det ett visst mått av andlig förberedelse innan du ger dig in i det.
Men det ligger också en del praktisk planering i att få det att fungera. Du bör inte göra det under en period där du måste arbeta intensivt och det kan vara opraktiskt att vara inne i en lång fasta när du exempelvis ska göra längre resor eller besöka människor.
Inför en lång fasta är det klokt att även förbereda din partner eller närmsta familj. Förhoppningsvis är gemenskapen vid matbordet en viktig stund med din maka/make eller familj. Då kan det bli tråkigt för dem när du under en längre tid inte delar den gemenskapen. Därför är det bra att du förklarar varför du vill fasta så att din maka/make eller familj kan stötta dig i det. Det kan annars bli rätt påfrestande om din partner börjar försöka övertala dig att äta efter halva fastetiden.
Återvände i Andens kraft
En sak man kan missförstå angående Jesus 40-dagarsfasta är huruvida han blev stark eller svag av den. Man skulle kunna tänka att när Jesus hade blivit svag av hunger så kom djävulen och frestade honom med mat. Ungefär som att Jesus innan fastan var så stark att han behövde försvagas innan djävulen kunde rå sig på honom.
Det är tror jag är bakvänt tänkt. Även om Jesus var syndfri så var han väldigt mänsklig och är därför vårt föredöme i allt, även när det gäller detta område. Jesus använde fasta som ett sätt att förbereda sig för tjänst och för att bli andligt stark inför den tuffa frestelsen han skulle möta. När han hade fastat var han redo att möta djävulen och vinna seger.
Nu kanske någon säger: Djävulen är väl ingen match för Jesus! Men jo, det var en tuff match. Bibeln säger att det var en verklig frestelse. Om Jesus inte hade kunnat falla i den frestelsen så hade han inte verkligen varit frestad. Det är är en grundbult i Guds rättfärdiga försoningsakt att den verkliga människan Jesus, verkligen blev frestad men förblev utan synd, och därför kan ta på sig mänsklighetens synder som en representant för mänskligheten.
När Jesus hade fastat och vunnit seger över frestelsen står det att han vände tillbaka till Galileen i Andens kraft. Det här kan du också få se. Det kan visa sig att det bästa du kan göra av din tid, trots att du lever ett aktivt liv, är att avsätta tid och avskilja dig inför Guds ansikte, för att sedan återvända till vardagslivet i Andens kraft!