Begreppen född på nytt; fylld av Anden; andedöpt – hur hänger de ihop?

Har du någon gång funderat över hur de här olika begreppen hänger ihop:

• född av Anden (född på nytt eller pånyttfödd)
• fylld av Anden
• döpt i den helige Ande eller andedöpt

Då är du inte ensam. Det här var rörigt för mig under mina första år som kristen och jag har träffat många med samma frågor.

Häromdagen blev jag inblandad i en liten diskussion på Twitter om detta, och då bestämde jag mig för att skriva ett blogginlägg för att försöka reda ut begreppen på så enkelt sätt som möjligt, utan att förenkla så mycket att det blir inkorrekt.

Alla dessa begrepp finns i bibeln, men vad betyder de i praktiken, och hur är de relaterade till varandra? För att kunna svara på det behöver vi först en viss förståelse för hur begreppen kom till.

Bli inte för teknisk med ord ur bibeln

De olika skrifterna som blev bibeln, är inte dikterade av Gud. Författarna sattes inte i trans och skrev med autoskrift. Nej, skrifterna är nedskrivna vittnesbörd av olika personer som berättar om sin erfarenhet av Gud, eller brev till personer och församlingar.

Det som ledde den tidiga kyrkan till övertygelsen om att just dessa skrifter var inspirerade av Guds Ande och ger oss en teologiskt korrekt beskrivning av Gud, var att de överensstämde med “trons regel” och apostlarnas lära. Kristnas erfarenhet av bibeln under 2000 år fortsätter att understryka detta: Du kan lita på bibeln och hämta förståelse och vägledning därifrån.

Men vi måste komma ihåg att bibeln är skriven av olika personer, med olika vokabulär och olika preferenser. Därför blir det lätt knasigt om vi på ett alltför tekniskt sätt jämför de olika uttrycken.

Olika uttryck kan användas för att beskriva samma företeelse. Det är ju olika personer som beskriver dem. Och just det är det fina. Du kan känna igen dig i Paulus beskrivning av den helige Ande, medan jag kanske känner igen mig mer i Petrus beskrivning av samme Ande.

Då ska vi inte bilda varsin skola:

“Så här är det att bli fylld av Anden, för det säger jag och Paulus!”

“Nej, så här är det, för det har jag och Petrus upplevt.”

Du och jag kan ha olika upplevelser av en person. Båda av oss kan ge en korrekt beskrivning, men det kan ändå se ut som om vi beskriver två olika personer.

Det här är ju egentligen ganska självklart. Lite knepigare kan det vara när vi möter samma uttryck på två ställen, och de verkar tala om två olika saker. Men det är egentligen inte konstigare än det förra problemet jag beskrev nyss. Vi får helt enkelt använda sunt förnuft och försöka utläsa från sammanhanget vad uttrycket betyder just här.

Låt oss ha detta i åtanke när vi nu tittar på de här uttrycken, så kanske vi kan bilda oss en bredare uppfattning om vem den helige Ande är, på vilket sätt han vill vara nära oss, hjälpa oss och utrusta oss med kraft.

När blir man född av Anden (pånyttfödd)?

Johannes evengelium 1:12-13 säger:

Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud.

Kortare: Om du har tagit emot Jesus så är du född av Gud.

Tydligare: Jag frågar dig: Har du tagit emot Jesus? Du svarar: Ja, det har jag. Jag har bjudit in honom att vara med mig, vara hos mig och vara min Herre.

Då är du född av Gud.

Jesus kallar detta för att bli född på nytt (Joh 3:3) och att bli född av Anden (Joh 3:6).  Läser vi även 1 Pet 1:3,23, Jak 1:18 och Rom 8:29 så ser vi tydligt att pånyttfödelsen är en central del av den kristna tron.

När sker då detta? Som jag beskrev ovan så sker det när du tar emot Jesus, men det är viktigt att säga att mottagandet kan vara en kortare eller längre process. Vi talar inte endast om en upplevelse, utan om vad som är reellt. I denna process ingår dopet, “Den som tror och blir döpt skall bli frälst” (Mark 16:16). Det är i kraft av ordet, dopet och Anden som vi föds på nytt.¹

När blir man fylld av Anden?

Det är uppenbart i Gamla Testamentet att Gud vill bo ibland sitt folk, men också att han vill något mer. Han vill bo i våra hjärtan.

Jag skall låta min Ande komma in i er, så att ni får liv (Hes 37:14).

Guds längtan och syfte med hela frälsningshistorien var att ta bort det som hindrade en intim gemenskap mellan Gud och människa, nämligen synden. Genom Jesu försoningsdöd så tas synden bort för den som sätter sin förtröstan till det som Jesus gjort.

När vi säger att vi tar emot Jesus, så är det egentligen den helige Ande vi tar emot. Anden är den person i treenigheten som är närvarande på jorden idag.² Han kallas även Kristi Ande och Guds Sons Ande.³

Så innan vi går vidare och tittar på uttrycket “fylld av Anden”, låt oss slå fast att om du har “tagit emot Jesus” så bor den helige Ande i ditt hjärta. Han vittnar i ditt hjärta om att du är Guds barn och han verkar i ditt inre. Han påminner dig om allt vad Jesus har sagt, han lär dig förstå skrifterna och han verkar helgelse i dig, allteftersom du tillåter honom.

Men fylld då?

Flera gånger i Nya Testamentet hittar vi termen fylld av Anden. Man skulle kunna tänka sig att det bara är ett annat sätt att benämna att Anden bor i oss. Men om vi läser sammanhangen så ser vi att fylld är något mer än att ha. Du kan ha närvaron av vatten i ett glas utan att glaset är fyllt.

Tydligen är det så att Anden vill fylla oss med sig själv. Men Anden är en gentleman – han tränger sig inte på. Han vet att även om vi säger “Jesus är Herre” när vi tar emot honom, och verkligen menar det, så är sanningen den att vår överlåtelse till honom är en process. Vi överlåter oss mer och mer till Herren ju mer vi lär känna Honom, lär oss att lita på honom, och blir allt tryggare i att våga släppa taget om sådant vi är vana att kontrollera i våra liv.

Därför är det inte konstigt om “uppfyllelsen” av Anden upplevs som en senare erfarenhet än steget att ta emot Jesus som Herre.

Det finns en sida till av den här processen som en twittervän beskrev väldigt väl igår:

@hejsonja << därför kan Anden i oss ibland upplevas som en hunger, törst, suck, Gud ropar efter Gud i oss @c_abrahamsson

— Eleonore Gustafsson (@aureliagu) January 22, 2016

Anden verkar i oss en allt större längtan att bli uppfylld. Paulus uppmanar oss att vi ska låta oss uppfyllas om igen och mer och mer, inte bara en gång.

Döpt i den helige Ande, eller andedöpt

Det finns som sagt många goda skäl att tala om uppfyllelsen som en process. Men så finns det ett uttryck i bibeln som för tankarna till en mer distinkt händelse, nämligen dopet i Anden.

Johannes Döparen säger: “Jag har döpt er med vatten, men han ska döpa er i den helige Ande.” (Markus 1:8)

Det låter väldigt konkret. Johannes jämför med vattendopet. Själva dopet var inte en process. Antingen är du döpt eller inte. Du vet när det hände.

Jesus upprepar samma sak i Apostlagärningarna 1:5: “Johannes döpte med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande.”

Sedan förklarar han vad det betyder: “Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” (Apg 1:8)

Dopet i den helige Ande, är ett dop i kraft. Det är att bli utrustad med Hans kraft att vittna, och hans övernaturliga gåvor för att betjäna och bygga upp andra människor (1 Kor 12:7-11).

Vi ser en väldigt tydlig förändring hos lärjungarna när de blir döpta i den helige Ande. Från att ha varit rädda och förvirrade blev de väldigt frimodiga och utrustade med kraft.

Den här erfarenheten var så viktig för apostlarna, att de därefter blev noggranna med att de som blivit kristna även skulle få hjälp att ta emot dopet i den helige ande.

När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande. (Apg 8:14-17)

Men vänta nu, fick de inte den helige Ande då de tog emot Ordet? Jo. Det är nu vi behöver använda insikten att det är olika personer som skriver NT, och att vi inte ska läsa texten på samma sätt som vi läser en teknisk beskrivning av en maskin.

Vi har konstaterat att den helige Ande flyttar in när du tar emot Ordet och blir född på nytt. Det Lukas beskriver här är dopet i den helige Ande. Orden “fallit över” relaterar till Jesu ord “när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft”.

Varför kommer dopet i den helige Ande oftast som en separat erfarenhet? Jag vet inte om jag har något bra svar på det. Många har föreslagit att det behövs något mått av helgelse i vårt liv innan vi kan ta emot andedopet. Jag tror inte på det. Bibeln betonar så många gånger att det är en oförtjänt gåva som vi tar emot i tro.

För mig ligger det närmare tillhands att det, precis som jag resonerar om uppfyllelse, kan bero på hur mycket jag vågar överlåta mig till Herren. Det är inte konstigt att den processen är lite olika för oss, och det ligger ingen prestation eller skam i det. Beroende på personlighet och erfarenheter så kan vi ha olika lätt för att släppa taget om kontrollen och ge fullständigt tillträde till den helige Ande. Jag kan vara lite reserverad i början, men när jag får höra om andedopet så hör jag också Andens vittnesbörd i mitt hjärta och börjar längta efter att helt ge mig hän. Den helige Ande hjälper mig att lita mer och mer på att Gud är god och att jag inte har något att vara rädd för. Och när jag är redo, och någon som är andefylld lägger händerna på mig, så blir jag döpt i den helige Andes kraft och närvaro.

Bibeln betonar inte upplevelsen

Bibeln beskriver inte upplevelserna hos personerna som tar emot andedopet. Den beskriver istället konkreta tecken. Tyvärr fokuserar många kristna på att tala om hur man ska uppleva det när man blir andedöpt. Det är olyckligt, för det gör att människor hakar upp sig på att det ska kännas på ett visst sätt.

Men känslor är en dålig indikator på sanning och verklighet. Det är underbart om du känner dig som doppad i Guds kärlek – det är absolut en välsignelse. Men säg inte att någon annan måste uppleva det precis så, för det står inte i bibeln att vi måste uppleva det så.

Läkaren Lukas, som brukar beskriva företeelser ganska ingående, nöjer sig med att skriva: “Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.”

Men det finns ett tecken på andedopet. När Anden föll över lärjungarna i Apostlagärningarna 2:4, läser vi:

Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

Och när hedningarna för första gången fick höra evangelium så läser vi:

Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. De troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna, eftersom de hörde hur de talade i tungor och prisade Gud.? (Apg 10:44-46)

Samma tecken ser vi när Paulus kommer till Efesus:

När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn, och när Paulus lade händerna på dem kom den helige Ande över dem och de talade i tungor och profeterade. (Apg 19:5-6)

En del kristna blir tveksamma när man talar om tungotalet som ett tecken på andedopet, men jag undrar varför. Om tungotalet är en gåva som bygger upp min tro⁴ (och andras om det åtföljs av uttydning), varför skulle den inte vara för alla andedöpta, och varför skulle Anden inte vilja att jag har den, och varför skulle inte jag vilja ha den?

Dessutom är själva begreppet tecken bibliskt.

Dessa tecken ska följa dem som tror: I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål. (Mark 16:17)

Det som blir fel är om vi talar om tungotalet som om det vore ett tecken på att jag är andligare än dig, men varför skulle vi göra det? Ingen kan ta sig eller förtjäna en andlig gåva. När vi läser om tecken i bibeln så handlar det om något som Gud ger för att stärka vår tro.

För mig så tog det tid innan jag talade i tungor. Jag är övertygad om att jag blev döpt i den helige Ande när jag bad “äldstebröderna” i min församling att lägga händerna på mig och be om andedopet. Det var en påtaglig andlig erfarenhet, men eftersom jag inte hade kunskap om hur det går till när man börjar tala i tungor, så dröjde det flera år innan jag började göra det. Så jag menar inte att man ska hårddra detta med tecken, så att man säger “Du är inte andedöpt, för du talar inte i tungor”. Det är väldigt fyrkantigt och onödigt. Men du kan få tala i tungor. Det är en fri gåva till dig som tagit emot Jesus som Herre och har bett om Andens dop.

Hur går det till då? Låt oss läsa Apostlagärningarna 2:4 igen:

Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

Det står att lärjungarna började tala främmande språk. De var inte i en trans där de själva tappade kontrollen. Så fungerar det ockulta, men inte gentlemannen den helige Ande. Nej, Anden ingav dem, men de själva måste öppna munnen och använda läpparna och tungan för att tala.

Jag brukar säga ungefär så här till den jag lägger händerna på: Nu när jag ber för dig så kommer du att få en förnimmelse av ord på insidan, ord som du inte förstår. Det kan förstås verka lite konstigt och ovant att säga något som du inte förstår, men gör det ändå. Gör det i tro. Det kanske bara är ett ord eller ett ljud som tänker på. Säg det då. Om du gör det så kommer det snart mer. Det måste inte vara mycket eller låta på ett visst sätt. Det är ett språk som bara du och Anden förstår, och ingen kommer att slå dig på fingrarna och säga: “Det där hittade du på själv.”

En del släpper fram massor med ord direkt. En del får bara några få ord i början. Det är ingen tävling. Att tala i tungor är över huvud taget inget du måste göra. Men varför inte, om det är en gåva som berikar din bön och din tro?

Jo men det är ju lite crazy, kanske du tänker. Javisst, men varför kan du inte va lite crazy då? Antalet tungomålstalande kristna närmar sig 700 miljoner, så det kanske inte är så crazy.

Andra speciella termer

Det här är absolut ingen komplett redogörelse för bibliska termer för den helige Andes verk i våra liv, men här är några till:

Smord. En av bilderna som används för att förklara den helige Andes karaktär och funktion, är olja. Olja var ett viktigt läkemedel på bibelns tid. Man smorde såren för att de skulle läkas snabbare. Så verkar också Anden helande för både själ och kropp. Olja mjukar upp hård hud – så mjukar också Anden upp vårt inre så att vi lättare kan ta emot det han säger och öppna vårt hjärta för andra människor. När du smörjer ett maskineri går det lättare. Så vill också Andens smörjelse göra dig effektivare i din tjänst för Herren och människor. Olja kan också ge energi, värme och ljus. Ordet Kristus betyder den smorde. I andedopet får du en smörjelse till vishet, kunskap och tjänst.

Sigill. Paulus säger att vi har “tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill”.⁵ Ett sigill är ett tecken på ägarskap. Anden vittnar i mitt inre att jag tillhör Gud. Men ett sigill är också ett yttre tecken som talar om för andra vem som har sänt det som har sigillet, ett tecken på auktoritet.⁶ I 2 Korinterbrevet 1:22 kan vi skönja alla dessa betydelser:

Det är Gud som befäster oss och er i Kristus och som har smort oss. Han har även satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en garant i våra hjärtan.

Här är också anden sigillet på arvet vi har, både en garant och en försmak eller förstlingsfrukt på den härlighet vi kommer att få när vi är fullständigt förenade med Kristus.

Eftersom ordet sigill används i olika sammanhang så blir det svårt att säga exakt när man får sigillet. Om det är svårt så är det troligen helt onödigt att säga när. Jag menar att det är helt korrekt att säga att vi får sigillet när vi blir födda på nytt (stämmer bra med 1 Pet 1:3-4) men även att jag får ett slags sigill när Anden smörjer mig till tjänst på ett sätt att andra märker att jag är sänd av Gud.

Andens frukt. Andens frukt är Andens karaktärsdrag, som växer till i den troende genom gemenskapen med Anden, Ordet och formandet genom andra troende.

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. ?De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Om vi har liv genom Anden, låt oss då också följa Anden. (Gal 5:22-25)

Till slut

Låt mig till slut igen understryka att Andens närvaro, vederkvickelse och kraft i ditt liv är en fri gåva till alla troende.

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: “Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säger , ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. (Joh 7:37-39)

Jag tycker också det är viktigt att visa på hur centralt andedopet är i Guds vilja för dig. Så viktigt att när Johannes Döparen introducerar Jesus, så säger han: “Han är den som skall döpa er i den helige Ande och i eld” (Matt 3:11).

Förresten, där har vi nog svaret på vad sångtexten “oh Holy Spirit, burn like a fire. All consuming, consume me!” syftar på, som Sonja frågar om.

Den helige Ande är även en eld som vill bränna bort skräpet i mitt liv, om jag tillåter honom. Han är också elden på altaret ⁷ som förtär offret när jag offrar mig själv,⁸ liksom Jesus har offrat sig för mig.

Oj vad långt det där blev. Om du orkat läsa så här långt så får jag verkligen tacka för din tid. Hoppas du orkar skriva en kommentar också 🙂

Fotnoter:
¹) Jak 1:18, Joh 3:5, 1 Pet 3:21
²) Joh 14:16-17, 15:7
³) 1 Pet 1:11, Gal 4:6
⁴) 1 Kor 14:4, Jud 20
⁵) Ef 1:13,
⁶) Joh 6:27
⁷) 1 kon 18:38
⁸) Rom 12:1