“Grekiska är inte matematik”. Tänkvärt om exegetik.

Hanterar vi koinegrekiska som om det vore matematik?

Handen på hjärtat, ibland hanterar vi grekisk exegetik som om grekiska vore matematik, välmenande men kanske aningen märkligt.

Läs detta underbara lilla stycke ur bibelforskare och lingvist Moisés Silvas bok Foundations Of Contemporary Interpretation, där hon genom att applicera icke så ovanliga exegetiska metoder på en kort engelsk text, visar hur tokigt det kan bli när vi hanterar koinegrekiska som om det vore matematik.

Moisés Silvas menar att bilden som exegeter ibland ger av koine (det gamla grekiska språket som Nya testamentet skrevs på), att det skulle vara det mest exakta och otvetydiga språk som någonsin uppfunnits, är orimlig. Koine användes av vanligt folk (koine betyder vanlig eller vardaglig), även av dem som saknade högre utbildning. Det är inte rimligt att mena att de skulle tolka alla de hårfina nyanser och betydelser som exegeter ofta menar finns gömda i orden.

Det behöver i och för sig inte betyda att det finns mer att hämta för den som är utbildad. Jag tror förstås att skriften är inspirerad av den helige Ande, och att vi ska försöka förstå koine, ordens betydelse och att det kan finns mycket att hämta i varje ord. Men kan vi ta det för långt ibland? Jag tror det. Moisés mycket underhållande exempel är i alla fall värt att läsa och beakta tycker jag.

Vad tänker du? Ser fram emot din kommentar.

Ps. En intressant boktitel i ämnet: Linguistics for Students of New Testament Greek av David Alan Black med förord av Moisés Silvas. Ds.